Företag

Företag har en väldigt viktig roll när det gäller fattigdomsbekämpning, ofta skapar de tillväxt, arbetstillfällen och teknikutveckling. Dock finns det många exempel på när multinationella företag missköter sig i fattiga länder och bryter mot mänskliga rättigheter, erbjuder usla arbetsvillkor och flyttar vinsten till skatteparadis så att utvecklingsländerna förlorar skattepengar. De största företagen utgör även exempel på den enorma klyfta mellan rika och fattiga som existerar idag då de tjänar miljarder i vinst som de inte behöver ge till de hungrande i världen om de inte vill.

Det finns framför allt tre sätt som företag kan bekämpa fattigdom på:

Respektera mänskliga rättigheter och bedriva rättvis handel. Det måste finnas krav på att alla företag respekterar de mänskliga rättigheterna och ger sina anställda goda arbetsvillkor. De organisationer som undersöker hur svenska företag sköter sig i utvecklingsländer, SwedWatch och Fair Trade Center, är väldigt små, ändå har de inte svårt att finna många exempel på hur svenska företag lyckas försämra fattiga människors liv. Vi kräver att hårda etiska och miljömässiga krav ska ställas på alla multinationella företag och att de ska undersökas regebundet av en internationell, oberoende myndighet.

Investera hos de fattiga, för de fattiga. Medan den förra punkten först och främst handlar om att minimera negativ påverkan gentemot fattiga handlar detta om att maximera positiv påverkan gentemot fattiga. Ett företag som endast styrs av att maximera profit agerar annorlunda än ett företag som vill förbättra världen med sina produkter och/eller tjänster samt sitt bidrag till ekonomisk tillväxt, försörjning och teknikutveckling. I nuläget undviker många företag fattiga länder om det inte är så att de kan nyttja billig arbetskraft. Om vi vill utrota hungern måste företag investera i utvecklingsländer inte på grund utav att det finns billig arbetskraft där utan för att de vill bekämpa fattigdomen, de måste rikta sig till fattiga inte för att tjäna pengar utan för att betjäna behövande människor.

Ge vinst till de fattiga. Är det försvarbart att de miljarder företag gör i vinst främst går till rika människor? Om vi verkligen menar att alla människor är lika värda måste människors behov vara det som avgör vart pengarna ska gå, inte vem som har tjänat dem. ActionAid och Svenska FN-förbundet har hungerbekämpande samarbeten med några företag, men tyvärr är dessa inte så många. Vi vill att alla företag som har råd ska teckna avtal med några av dessa organisationer.

Kolla även in FairtradeCSR i praktiken och Amnesty Business Group.

19 Responses to “Företag”

  1. Punkt nr 2 är konstig. En investering är en aktivitet för att skapa en tillgång som generar pengar. Att rikta sig mot fattiga utan att ha pengaskapande som syfte är ingen investering utan en allmosa. Förvisso inget fel i det, men det är viktigt att skilja begreppen.

    • Hej Camilo! Vi argumenterar inte för att företag ska upphöra ha pengaskapande syfte, för det är precis vad en investering i jordbruksutveckling eller brunnsborrning gör. Vi argumenterar dock för att profiten inte ska vara den enda faktorn för var företag ska investera. En investering är oftast inte bara gynnsam för företaget utan även för investeringens närområde, arbetarna, landet i helhet med mera. Vår handelsminister Ewa Björling argumenterar ofta för att svenska företag ska investera i fattiga länder för att hjälpa de fattiga länderna få fart på sina ekonomier.

      Idag undviker nämligen många företag fattiga länder om de inte kan utnyttja billig arbetskraft. Om man investerar hos de fattiga för de fattiga kommer företagen tjäna mindre pengar medan de fattiga kommer få mer pengar.

      Sen kan du som man säga ägna sig åt att ge allmosor eller bistånd också, och det är det vi uppmanar företag att göra i punkt tre.

      Hoppas det var klargörande.

      MVH Micael

      • Hej Micael. Tack för din sakliga kommentar. Naturligtvis finns det fler faktorer än vinst när ett företag investerar. Samtidigt är det viktigt att förstå att vinsten är den allra viktigaste faktorn därför att den säkerhetsställer att bolaget har underlag för att nyanställa och behålla lokal arbetskraft. Även det givmildaste företaget kommer tappa sugen om de konstant går back år ut och år in.

        Jag har jobbat lite med ekonomiskt bistånd i Latinamerika och inför bolagsetableringar tittade vi alltid på möjligheten till bestående vinst.

        • Valet ligger dock inte mellan att gå back och att strunta i de fattiga. Vi har många exempel på företag som investerar hos de fattiga för de fattiga samtidigt som de går med vinst, men vi har också många exempel på företag som exploaterar fattiga människor för att tjäna så mycket pengar som möjligt.

          • En sak är viktig att tänka på. Merparten av de bolag som investerar i fattiga länder (etiska eller oetiska) är relativt stora företag. De har råd med gambling. För att det kommersiella biståndet skall slå i de breda lagren måste modellen kunna appliceras på Sveriges fåmansbolag vilket representerar 95% av det totala antalet bolag i det här landet.

            Ett fåmansbolag verklighet är inte mer komplicerad än att de måste se avkastning på direkten, annars riskerar de att själva gå i konkurs inom några månader (marginalen är oftast inte större).

            Problemet är att många biståndsarbetare inte förstår just denna problematik och därför stångar huvudet mot väggen samtidigt som de spyr galla över de ”giriga kapitalister till bolag” som inte vill investera pengar i utvecklingsländer.

            Mvh
            Camilo

            • Företag som är cetrifierade av t.ex. WFTO investerar hos de fattiga för de fattiga. Sen finns företag och investementbolag som suger ut dem, se t.ex. https://utrotahungern.wordpress.com/2011/06/03/svenskt-bistand-till-skatteparadis/

              • Michael, det är sak samma. För att du som bolag ska kunna riskera att investera i något som inte ger omedelbar avkastning måste du ha väldigt mycket pengar. Om du vill att fler företag skall investera i fattiga måste du först förstå hur ett företag fungerar.

                Jag är ledsen att säga det, vill inte låta dryg, men dina senaste svar visar på en brist i kunskap om hur det ekonomiska kretsloppet fungerar samt hur ett bolags dagliga verklighet ser ut.

                Jag hoppas att du inte blir förolämpad av mina ord utan tar det till dig och utvecklar dina idéer. Därför i grunden så behövs eldsjälar som du för att bekämpa fattigdomen.

                Mvh
                Camilo

                • Ja, det är framför allt de stora multinationella företagen jag riktar mig åt eftersom dessa traditionellt har varit ganska duktiga på att förtrycka och suga ut fattiga människor. Om en omställning i deras prioriteringar görs kan vi många fler företag som är med i WFTO än de småbolag som idag är med där.

                  MVH Micael

  2. Inget vettigt företag kommer att omprioritera sin verksamhet för att satsa på ett högriskprojekt i utlandet. Varför skulle de egentligen? Deras uppgift är inte att leka superhjälte utan att säkra sina egna anställdas överlevnad.

    Att tycka de är elaka och dumma kommer inte att leda någonstans. Det enda konkreta är att hitta vägar till lönsamt kommersiellt bistånd. Mikrokrediter är ett strålande exempel. Där får fattiga kvinnor låna till en låg ränta, men de måste samtidigt betala tillbaka vilket gör att investeringarna fokuserar på något produktivt och värdeskapande.

    Det är långt mycket bättre än att dela ut gratis mat som endast kommer räcka för en begränsad tid och sedan är alla tillbaka till ruta ett.

  3. Hej Micael.

    Bistånd som går till utbildning, bygga skolor och jordbruksutveckling är bra, onekligen. När de gäller kritiken mot mikrokrediter tycker jag den är felaktig. När det gäller företagsbyggande är det bara att hoppa rakt in i matchen, kan det innebära att du blir skuldsatt? Visst, men det är bara att gilla läget, även för de fattiga. Om man vill öka sitt personliga välstånd måste man på något sätt skapa värdeskapande tillgångar och ta ekonomiska risker. Denna grundregel gäller både i den rika och fattiga världen.

    Även fattiga vill ha en chans att tjäna sin egen föda och inte alltid behöva be om saker. Att bygga något eget skapar självkänsla, vilket är positivt.

    Mvh
    Camilo

    • Bra att vi är överens om att sådant bistånd är bra, dock argumenterar du här att ”leka jultomte” och ”dela ut gratis gåvor” inte kommer att hjälpa någon. Det anser jag vara helt felaktigt, och det är ju bra att du nu verkar ha ändrat dig, eller så uttryckte du dig slarvigt.

      Väldigt fattiga människor kanske inte vill hoppa in i matchen och gilla läget om de blir skuldsatta för livet. Detta är som du säger det man möter när man tar lån, och det är därför jag argumenterar för att när det gäller de fattigaste är bistånd bättre. Då behöver man inte riskera att bli satt i en skuldfälla. Att vi menar att de får mindre självkänsla ser jag faktiskt som ett mindre problem än att de riskerar att fastna i en skuldfälla med ännu svårare fattigdom som följd. Därför vill jag se bättre och effektivare bistånd.

      MVH Micael

  4. Hej Micael

    Möjligt att jag uttryckte mig slarvigt tidigare. När jag sa ”leka jultomte” menade jag bistånd som går till ej utvecklande aktiviteter. SIDA har en förmåga att ge pengar till ledare utan att ha kräva på konkreta åtgärder i mottagarlandet. Det är för mig obegripligt.

    När det gäller att låna pengar för att bygga upp en verksamhet står jag fortfarande fast. Det är viktigt att vi funderar på det ekonomiska kretsloppet och de samhällsvärderingar vi har. Jag tror på ett marknadsekonomiskt samhälle. Detta innebär att man själv som individ förr eller senare bör ta ansvar för sitt eget ekonomiska liv och skapa inkomster, antingen genom anställning eller genom att starta företag.

    Jag hjälper fattiga människor mer än gärna, givet att de också delar grunduppfattningen om marknadsekonomi. Något som aldrig varit något problem i Latinamerika där jag jobbat. Folket där vill inte ha gratis gåvor, utan snarare en ärlig chans att skapa sitt eget liv. Mikrokrediter är ett bra verktyg på vägen som uppskattas mycket.

    Mvh
    Camilo

    • Hej igen.

      Nog har Sida misskött sig många gånger men att de skulle ge budgetstöd utan att kräva resultat låter överdrivet. Har du källa till det?

      Målet med biståndet är att inte behövas och att ekonomin drivs av handel istället. Men eftersom de allra fattigaste riskerar att fastna i en skuldfälla som sätter dem i kronisk fattigdom om de tvingas handla är det bättre att man först ger bistånd till dem, och sedan låter dem handla när de blivit rikare. Som sagt, jag tror också mikrokrediter är bra, men inte för de allra fattigaste, vilket kritiken jag länkade till ovan uppmärksammar.

      MVH Micael

  5. Hej Micael

    Du kan läsa den här artikeln där det på bred politisk front tas ställs krav av biståndet bör vara mer villkorat. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/villkora-bistandet-till-tanzania_4151743.svd

    Jag det är viktigt hur vi definierar de ”allra fattigaste” för att komma vidare i samtalet. Jag talar ju framförallt om fattiga i Latinamerika och även om du ser fattigdom där så är det ganska ovanligt att folk ligger svälter ihjäl på gatan som i Afrika. Merparten i Latinamerika har det relativt okey, den extrema fattigdomen á la Etiopien och Somalia är i stort sett obefintlig. Just av den anledningen förespråkar jag mikrokrediter som ett bra medel i den regionen.

    Om DU Micael däremot talar om akuta svältområden som i Afrika förstår jag mer din synvinkel, då har vi nog gått om varandra i våra tankar. I de regionerna behövs det mer direkta biståndsinsatser.

    Vilket område syftar du på?

    Mvh
    Camilo

    • Hejsan!

      Artikelförfattarna uppmanar till villkorat budgetstöd, vilket innebär att om regeringen inte beter sig på ett visst sätt ska de inte få några pengar. Det ser olika ut från land till land. Det som alltid finns med är krav på resultat, vilket jag syftade på ovan. Vi menade nog olika saker.

      Sen fokuserar jag på den här bloggen på de en miljard människor som lever med kronisk hunger, de finns framför allt i SSA och i Indien, några finns i Latinamerika. Mikrokrediter fungerar som du skriver säkert mycket bättre i Latinamerika, det är ett område som utvecklas och övergår mer och mer till handel, vilket är bra.

      MVH Micael

Trackbacks

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: