Archive for ‘Jordbruk’

mars 13, 2012

Ofattbart dålig biståndskritik i Aktuellt

av Micael Grenholm

Uppdatering: Här har jag kommenterat uppföljningsreportaget som sändes dagen efter reportaget jag kritiserar nedan.

Biståndet måste kritiskt granskas för att kunna förbättras, det finns alltför många exempel på misskött bistånd och det är väldigt viktigt att vi ser till att biståndet ger konkreta resultat för fattigdomsbekämpning. Men biståndskritik som inte syftar till att förbättra biståndet utan till att avveckla det bygger väldigt ofta på bristfälliga argument. I gårdagens Aktuellt sändes ett väldigt märkligt inslag som ifrågasatte om vi ska ge bistånd till Zambia, ja, Afrika överhuvudtaget. Inslaget kan ses här, från 17:50. Som sagt välkomnar jag all kritisk granskning av biståndet, men det som Aktuellt bjöd på var ingen kritisk granskning. Det var en smutskastning byggd på riktigt dåliga argument.

Inslaget inleds med att beskriva hur en fjärdedel av den zambiska skörden bokstavligen ruttnar bort pga en mycket dålig jordbruksreform. För att vinna röster lovade det nu regerande partiet att staten skulle köpa upp lantbrukarnas skörd till förmåneliga priser, något som dels sätter marknadskrafterna ur spel men som också orsakar att stora delar av skörden förstörs. På grund av brist på infrastruktur och lagerlokaler förmår inte staten hämta in all skörd, och det är olagligt för bönderna att sälja eller äta den.

Detta är naturligtvis ett stort problem, och det är tacksamt att Aktuellt tar upp det så att intresse väcks för att förbättra den zambiska livsmedelssäkerheten. Men plötsligt kopplar reportaget ihop detta problem med svenskt bistånd. Genom att hänvisa till ”biståndschefer med god insyn” som dock inte vill uppge sina namn hävdar man att svenskt bistånd ”hjälper den zambiska staten att ha råd med en reform vars syfte anses vara röstfiske bland bönder, och som resulterar i en livsmedelsskandal”.

Sverige ger inte budgetstöd till Zambia, det avslutades 2010, ett år innan jordbruksreformen, istället stöder man vissa sektorer (bland annat jordbruk) med tydligt uppsatta mål som få har invändningar emot. Men anledningen till att  de anonyma biståndscheferna  Aktuellt talat med anser att detta bistånd finansierar den zambiska statens dåliga jordbruksreform är, enligt textversionen av Aktuellt-inslaget på SVT:s hemsida, fungibilitet:

Flera biståndschefer som SVT talat med säger att Zambia kunnat finansiera en sån här reform därför att man varje år får miljontals dollar i bistånd från Sverige, EU och USA. De slipper själva finansiera massvaccinering av skolbarn eller skolböcker eftersom de vet att det finansieras av givarländer.

Problemet med detta resonemang är, som Kenneth Hermele poängterar i sin bok Hjälp eller stjälp (Forum Syd 2008), att man inte kan bevisa att fungibilitet är skadligt eller ens existerar när det gäller bistånd. Dvs. om den zambiska staten vill röstfiska hellre än att garantera sin befolkning livsmedelssäkerhet lär de göra det även om biståndet inte räddar skolbarns liv genom massvaccinering eller hjälper dem ut ur fattigdom genom utbildning. Aktuellt bygger alltså sin främsta kritik mot biståndet i detta reportage på en teoretisk spekulation utan stöd i utvecklingsforskningen. Hur vet man att den zambiska staten inte skulle gjort detta om de inte fått bistånd? Det vet man inte. Det man däremot vet är att barn har fått massvaccinering och skolböcker tack vare svenskt bistånd.

Efter att ha beskrivit denna livsmedelskris börjar reportaget tala om Zambia som Afrikas nya kornbod med enorma skördar (nyss var väl problemet att skördarna ruttnade bort?) och att landet är en av världens tio snabbast växande ekonomier. Och så kommer ett häpnadsväckande uttalande: ”Så frågan är: varför får de fortfarande så mycket pengar i bistånd?”

Hjälp.

zambia

Här är en graf från Hans Roslings välkända statistiskprogram Gapminder. Siffrorna från 2010 visar att Zambias medellivslängd ligger på 49 år och BNP per capita är 1 514 dollar. Både sett till hälsa och pengar är alltså Zambia ett av de fattigaste länderna i världen. Därför får de fortfarande bistånd. Vad Aktuellt menar med ”så mycket” vet jag inte, 2011 var stödet från Sverige 211 miljoner kronor. Det är mindre än resultatet för Uppsala Kommuns årsbokslut 2010.

Aktuellt får medhåll från Idani Lichilo, distriktschef på Zambias jordbruksverk, som säger att Zambia är ”ett mycket rikt land” som kan klara sig väl utan bistånd. Men han har fel. Grafen ovan visar att Zambia inte är ett rikt land. Zambia är ett av världens fattigaste länder. Och Lichilo satt nyss i reportaget och sa att infrastrukturen och tillgången på lagerlokaler är så dålig att en fjärdedel av skörden ruttnar!

Den tillväxt som landet börjar få tack vare sina koppargruvor är god och välbehövlig, men bistånd bör avskaffas när den inte längre behövs, inte när tecknen på att den inte kommer behövas om 20 år uppstår. Att ett land har tillväxt innebär inte att det är rikt. Bistånd till Zambia kommer, om man sköter det rätt, gynna den existerande tillväxten ännu mer. Men eftersom landet fortfarande har stora problem med fattigdom, HIV/AIDS och livsmedelssäkerhet behövs biståndet fortfarande.

Därefter går Aktuellt över till en intervju med Ali Mufuruki, en affärsman från Tanzania som vill att allt bistånd ska läggas ned. Många kanske tänker att hans biståndskritik är legitim pga hans nationalitet, men man får inte glömma att han är verksam inom näringslivet som ofta uttrycker en mycket överdriven kritik mot biståndet, i Sverige exemplifieras detta av tankesmedjan Timbro. Mufuruki deklarerar att han motsätter sig ”allt bistånd i alla former”. Varför då? Jo, för att det ”skapar ett behov där inget finns”, fokus avleds från det väsentliga och istället för att satsa på en hållbar utveckling spenderar man massa tid för att samla in pengar till ”onödiga lyxprylar.”

Hela Mufurikis resonemang är väldigt dunkelt och det är svårt att veta vad han syftar på, men för mig är det ett logiskt felslut att tala om bistånd som går till ”onödiga lyxprylar” när man motsätter sig ”allt bistånd i alla former”. Det bistånd som inte går till onödiga lyxprylar då? Det bistånd som lindrar nöd, räddar liv, som skapar demokrati, jämställdhet, fred, utveckling och handel? Det noga granskade biståndet Sverige bedriver som vi vet går dit det ska? Det finns många dåliga exempel, men det är långt ifrån regeln, och att visst bistånd går till onödiga lyxprylar är en anledning att förbättra biståndet, inte avskaffa det.

Mufuriki fortsätter med att beskriva när jordbrukare inte kan sälja sina produkter till ett bra pris ”för att myndigheterna tar emot livsmedel från givarländer vilket sänker priserna”. Men snälla nån, det är en ytterst liten minoritet av biståndsorgan som skänker mat. Sverige gör det absolut inte. Ändå används detta som argument för att motsätta sig allt bistånd ”i alla former”!

Aktuellt har inte bjudit in någon som kan debattera mot Mufuriki, istället står nyhetsankaret och kommer med väldigt basala frågor som ”Anser ni att vi borde upphöra vårt bistånd till Afrika?” och ”Vad är då alternativet?” En skrattretande kommentar som därmed står oemotsagd är när Mufuriki undrar hur svenska skattebetalare skulle må om de kom till Afrika och såg att deras bistånd lett till att afrikaner åker stora stadsjeepar som de själva inte har råd med.

Stadsjeepar?

  1. De ca 500 miljoner afrikaner som lever i extrem fattigdom (en dollar per dag) har inga stadsjeepar.
  2. Det är en absurd tanke att en stor del, om ens något, av biståndet till Afrika går till stadsjeepar.

Men som sagt reagerar ingen på detta påstående, man har ju varken bjudit in en representant från Sida eller en biståndsorganisation.

Förhoppningsvis kommer uppföljningen på detta inslag i Aktuellt ikväll innehålla svar på tal på detta inslag. Men i sin nuvarande form är det ett tragiskt exempel på extrem biståndskritik utan saklig grund.

februari 19, 2012

Fastekampanj för att utrota hungern!

av Micael Grenholm

image

Samtidigt som en humanitär kris uppdagas i Västafrika där en miljon barn hotas av akut undernäring startar Svenska kyrkan sin fastekampanj, som precis som förra året har temat ALLT för att utrota hungern! Deras hemsida är fullspäckad av information, material och insamlingsidéer. Ta och börja med att smsa HUNGER till 72 950 så skänker du 50 kronor till insamlingen. Uppmana sedan dina vänner till samma sak via sociala medier. Sprid gärna det här blogginlägget.

Här är ett axplock av vad Svenska kyrkan skriver om fastekampanjen:

Så här kan vi inte ha det!
De allra flesta människorna på jorden får det allt bättre. Men inte alla! Var sjätte människa går omkring och är hungrig. Och varje dag dör 16 000 barn av hunger. Detta är ovärdigt, och helt onödigt! Nu gör vi ALLT för att utrota hungern!

Finns det mat till alla?
Ja, problemet är att många inte har råd att köpa den mat som finns. För några år sedan stack matpriserna iväg. Men det berodde inte på brist på mat. Det var en energikris.

Jordbruksbiståndet har minskat
Jordbruket ses ofta som en ekonomisk motor för ett land. Men biståndet till jordbruk har minskat kraftigt. I slutet av 1970-talet gick 20 procent av världens samlade bistånd till jordbruket. 2004 var siffran nere på 3,5 procent. Svenska kyrkan satsar dock på jordbruksstöd eftersom enkel ekologisk markvård såsom grävande av diken och inrättandet av komposter kan fördubbla skördarna.

Oschysst konkurrens från EU
96 procent av allt stöd till jordbruket ges till de fyra procent av världens bönder som bor i rika länder. Då uppstår en oschysst konkurrens. När mjölkpulver från Arla är det billigaste i de lokala butikerna i Tanzania är det inte lätt att vara mjölkbonde i samma land.

Detta kan du göra:

Snabbt och enkelt
Smsa HUNGER till 72 950 så skänker du 50 kronor till insamlingen.

Rejält
Bli månadsgivare till Svenska kyrkans hungerbekämpande arbete genom att prenumerera på deras matkasse! (apropå förra årets julklapp…)

Roligt
Starta en utmaning! Utmana en kompis att åka vasaloppet eller din kommun att sänka koldioxidutsläppen och bjud in fler som vill ställa sig bakom utmaningen (ju fler som pressar på desto större chans att han eller hon gör det). Att skriva på en utmaning kostar 20 kronor och alla pengar går till att utrota hungern.

Aktivistiskt
Skriv en insändare! Här finns flera insändarförslag som man kan skicka till lokalpressen.

Klimatsmart
Finska kyrkan har gedigen inspiration kring hur man kan praktisera ekofasta.

Andligt
Slutligen hittar du inspirationsmaterial till andakter och gudstjänster med hungerbekämpningstema här.

Som sagt är detta bara ett axplock av allt som finns på fastekampanjens hemsida, så jag rekommenderar er verkligen att gå in där själva och inspireras till tusen inför en av de bästa fastorna någonsin!

januari 27, 2012

Vad behövs för att utrota hungern?

av Micael Grenholm

Det här är en ganska central fråga för denna blogg, och lyckligtvis har Världsbanken gjort en skickligt animerad film om vilket stort problem hunger utgör och vad som krävs för att bekämpa det.

oktober 16, 2011

Glad världshungerdag!

av Micael Grenholm

Nä, det låter inte så klockrent när man säger det, och jag undrar varför vi svenskar envisas med att översätta World Food Day till världshungerdagen och International Day for the Eradication of Poverty, som infaller imorgon, till världsfattigdomdagen. Men idag ska vi fokusera på vad som funkar, alla framsteg för hungerbekämpning som underbara engagerade människor driver igenom. Ta t.ex. Centerpartisterna Eskil Erlandsson och Lena Ek, som arbetar hårt för att EU ska riva upp jordbrukslagar som skadar fattiga länder jordbruk, förtjänar en eloge och pepp för att göra mer. Detta har Svenska kyrkan valt att göra denna världshungerdag. De uppmanar oss att gå in på Eskils kontaktsida och skriva in följande brev:

Hej,

Du har nyss fått EU-kommissionens förslag till jordbruksreform, och kommer att ägna mycket kraft åt förhandlingar om detta det närmaste året. Sammanträffandet är viktigt – EU kan genom den kommande reformen göra ett viktigt bidrag i kampen mot hunger.

Jag vill att Du inte bara ska kämpa för att politiken ska bli grönare och att budgeten minskar. Jag vill att Du också ska kämpa för EU på ett konkret sätt lever upp till sitt eget åtagande om att jordbrukspolitiken inte ska få motverka målen för biståndspolitiken. EU hjälper inte världens fattiga och hungriga genom att exportera mat, utan genom att ge dem utrymme att utveckla sitt eget jordbruk.

  • EU måste följa upp effekterna av export till utvecklingsländer med känsliga jordbrukssektorer och utbredd hunger. Om man ser att det förekommer dumpning och negativ påverkan på den lokala produktionen, är det EU:s ansvar att ändra på detta.
  • Bönder i utvecklingsländer som drabbas av dumpade priser på varor från EU ska ha möjlighet att vända sig till en klagomålsinstans i EU.
  • Innan exportstöden avskaffats helt måste regler införas som gör att exportstöd inte får användas för export till känsliga länder.

Din ministerkollega Lena Ek la flera bra förslag om detta i EU-parlamentet i våras när hon ännu var EU-parlamentariker. Ta gärna del av hennes idéer när Du och regeringen lägger fast era positioner inför de kommande förhandlingarna!

Med vänlig hälsning

[ditt namn och hemort]

Klicka här, klistra in brevet och fyll i kontaktrutan för att skicka det

 

augusti 18, 2011

”Minska svälten – inför köttskatt!”

av Micael Grenholm

Ovanstående argumenterar Jonas Paulsson för i en insändare i Dagen idag:

När miljoner svälter på Afrikas horn och världen i vintras hade en global matkris som orsakade revolutioner i land efter land, så är det helt orimligt att Sverige använder 80 procent av åkermarken för att producera foder till djuren. En köttskatt motverkar effektivt detta problem genom att den höjer priset på animalier och styr över konsumtionen till vegetabilier, vilket är i linje med FN:s rekommendationer.

Regeringen bör samordna bistånds- och jordbrukspolitiken i syfte att bekämpa hungern i världen. Sveriges skenande konsumtion av animalier leder till stora utsläpp av växthusgaser, ökade jordbrukssubventioner och högre matpriser i världen. Detta är förödande för världens fattiga och strider flagrant mot den av regeringen fastslagna principen om att alla politikområden ska verka för en rättvis och hållbar global utveckling.

För att rädda världen från hunger och de värsta effekterna av den globala uppvärmningen förespråkar FN:s miljöprogram en omläggning av matvanorna i riktning mot en vegetarisk diet. Det är bråttom. Massor med människor dör just nu i södra Somalia och sedan tio år tillbaka ökar antalet hungriga i världen enligt FN.

En köttskatt gör så att växthusgasutsläppen från köttproduktionen sjunker. Därmed minskas risken för svält på grund av torka. En köttskatt verkar också emot EU:s kolossalt stora jordbrukssubventioner som slår ut matproduktionen i Afrika på ett katastrofalt sätt. Dessutom minskar en köttskatt efterfrågan på jordbruksmark till djurfoder och därmed dämpas den snabba ökningen av de globala matpriserna.

Växthusgaserna gör det svårare att odla mat i Afrika eftersom skördar förstörs av torka och andra destruktiva väderfenomen. Växthusgasutsläppen från den svenska matkonsumtionen, inte att förväxla med de små direkta lokala utsläpp som sker vid själva matproduktionen, står för 25 procent av de växthusgaser som Sverige totalt orsakar enligt Naturvårdverket. Enligt FN står djurhållningen för 18 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

De gigantiska jordbruks-subventionerna från EU styr matproduktionen till Europa och gör det mycket olönsamt med investeringar i Afrika, som mest av alla kontinenter behöver kapital för att modernisera sitt jordbruk. Följden blir att Afrika görs beroende av att importera mat som producerats i Europa med hjälp av ett årligt jordbruksstöd på 500 miljarder kronor. Då merparten av EU:s jordbruksmark används till foderodling leder en minskad produktion av kött, på grund av en eventuell köttskatt, till att den totala jordbruksproduktionen sjunker och då sjunker även storleken på EU:s jordbrukssubventioner.

Den snabbt ökande köttkonsumtionen blåser upp efterfrågan globalt på jordbruksmark vilket gör maten dyrare. Detta förhindrar distributionen av mat till de allra fattigaste eftersom de inte har råd att betala. Enligt FN upptar produktionen av animalier två tredjedelar av världens jordbruksmark och en tredjedel av jordens isfria jordyta. Då fattiga människor spenderar huvuddelen av sina pengar på jordbruksprodukter leder stigande matpriser till att fler inte har råd att äta sig mätta.

Jordbrukspolitiken bör samordnas med biståndspolitiken. För att i långa loppet kraftfullt bekämpa den globala hungern krävs att den svenska regeringen, följer den danska regeringens exempel, och inför en köttskatt i syfte att vrida matvanorna i riktning mot en vegetarisk diet.

Jonas Paulsson

juni 14, 2011

Jordbruksrevolution!

av Micael Grenholm

Vid flera tillfällen har den här bloggen nämnt de stigande matpriserna, och nu varnar FAO för att de nått rekordhöga nivåer. Det här är förödande för de fattigaste länderna där individer konsumerar 50-90 procent av inkomsten på mat, vilket kan jämföras med svenskarnas 13 procent. Antalet hungriga lär sannolikt öka, även om många fattiga bönder får ökad inkomst med högre matpriser lär vinsten inte bli så hög eftersom många näringsämnen som de inte odlar stiger i pris, och alla miljontals hungrande som inte är bönder hamnar i en livsfarlig situation.

Vad bör göras för att vända den här utvecklingen och göra Afrika söder om Sahara immun mot prischocker? För Namanga Ngongi, ordförande för Alliance for a Green Revolution in Africa, är svaret solklart: Revolution! Grön revolution, vill säga. Många känner till de massiva jordbruksreformer i Asien som gjorde att hungern bekämpades rejält bara på några få år. Om de afrikanska regeringarna spenderar tio procent av sina budgetar på jordbruksutveckling kommer vi se samma resultat i Afrika, menar Ngongi.

Det är ju inte orimligt att om vi vill att de hungrande ska få mat så är det bra om vi utvecklar matproduktionen. Sverige bör göra allt för att hjälpa till, inte minst genom att låta mer bistånd gå till jordbruksutveckling, för idag är detta mycket oprioriterat i biståndspolitiken.

juni 11, 2011

Subventioner utrotade hungern i Malawi

av Micael Grenholm

Har ni hört talas om miraklet i Malawi? I denna mycket fattiga nation utrotades hungern på bara några få år, och idag är Malawi en av Afrikas främsta matexportörer. Anledningen var att regeringen valde att subventionera majsutsäde och konstgödsel, till EU:s och Världsbankens stora protester. Matproduktionen tiodubblades, och numera är det ytterst få i Malawi som går hungriga till sängs. Ett jätteintressant reportage om detta finns att se på SVT play: http://svt.se/embededflash/2447704/play.swf 

Vad skulle hända om jordbruksutveckling prioriterades mer i biståndet? Kooperation utan gränser larmrapporterade för några år sedan att Sverige i likhet med de flesta andra rika länder kraftigt minskat jordbruksbiståndet de senaste decennierna, läs rapporten här: Kooperation utan gränser – Sveket mot de fattigaste. Så kan det inte fortsätta, vi måste satsa mycket mer på jordbruk så vi får uppleva massa mirakler i Afrika och Asien.

april 24, 2011

Mer jordsbruksforskning, mer jordbruksbistånd, mindre köttkonsumtion

av Micael Grenholm

Ovanstående är de tre viktigaste faktorerna för att lösa den nuvarande och den framtida hungern enligt flera lantbruksforskare som skrivit en debattartikel i UNT.

Det finns tre sätt att få mer mat på borden i framtiden: 1) ökad skörd per ytenhet, 2) minskade förluster i livsmedelskedjan, och 3) förändrad konsumtion främst i den rika världen. Alla tre sätten måste utnyttjas.

I diskussioner om ökad produktion framhålls ofta genteknikens potential. Men för till exempel Afrikas del ligger dock den största potentialen kortsiktigt i bättre tillgång på gödselmedel, bättre vattenhushållning och bevattning, och ett bättre vägnät.

En möjlighet att få maten att räcka till fler är att minska svinnet i livsmedelskedjan. Det globala svinnet från åker till bord har angetts vara hela 20–30 procent.

Således är det mycket mat som går till spillo, som skulle kunna bidra till att föda fler. I vår rika del av världen står animalier för en stor del av människors näringsintag. Det äts här avsevärt mer kött än vad som är motiverat. Detta är problematiskt då det behövs avsevärt större yta för att producera tillräckligt med mat om det görs via animalier än om det görs via vegetabilier.

Läs hela artikeln här.

februari 14, 2011

”Mer bistånd och rättvisare handel krävs för att stoppa matkrisen”

av Micael Grenholm

Jacques DioufVärldsmarknadspriset på livsmedel nådde i januari nya rekordnivåer enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. För att undvika livsmedelskris och i förlängningen hot mot världsfreden måste jordbruksproduktionen i världen öka kraftigt. För att klara detta krävs bland annat ökat utvecklingsbistånd och rättvisare internationell handel, skriver Jacques Diouf, generaldirektör för FAO, i en debattartikel i GP.

Diouf gör den chockerande beräkningen att om matpriserna fortsätter att stiga kommer millenniemålet att halvera antalet hungriga människor till 2015 inte kunna uppfyllas förrän år 2150! Får att åtgärda detta menar Diouf att världens jordbruksproduktion måste öka med 70 %. Detta kan åstadkommas främst genom:

  • Biståndets jordbruksinvesteringar måste öka till ca. 44 miljarder dollar per år. Sedan 1980 har jordbrukets del av biståndet hela tiden sjunkit, trots att rätten till mat är en av de mest vitala mänskliga rättigheterna som biståndet bör realisera. 
  • Den internationella handeln med jordbruksprodukter måste bli mycket mer rättvis och OECD-ländernas skydd av sina jordbruksmarknader, som kostar ca. 365 miljarder dollar per år och försämrar fattiga länders chanser att sälja sina jordbruksprodukter rejält, måste slopas.
  • Spekulationer i jordbruksvaror på råvarumarknaden måste regleras och åtgärdas.

”På så vis kan priserna för konsumenterna sänkas samtidigt som inkomsterna ökar för landsbygdsbefolkningen, vilken utgör 70 procent av världens fattiga. Vi måste också nå konsensus i de utdragna förhandlingarna i Världshandelsorganisationen (WTO) och få ett slut på kartellhandeln och snedvridningen av marknaden som i dag förvärrar obalanserna mellan utbud och efterfrågan”, skriver Diouf.

Läs hela artikeln här.

februari 10, 2011

Kort sagt

av Micael Grenholm