Archive for ‘ActionAid’

april 4, 2012

En miljon barn riskerar att dö i Sahel

av Micael Grenholm

Vad skulle du kunna göra för att rädda ett barns liv?

Vad skulle du kunna göra för att rädda en miljon?

Klicka för större bild

Sahel

Sahelregionen i Västafrika håller på att drabbas av en fullskalig humanitär katastrof. The Guardian rapporterade den 9 mars att enligt FN riskerar 13 miljoner människor i Sahel att drabbas av hunger, varav 10 miljoner redan är drabbade av bristande livsmedelssäkerhet, och en miljon barn hotas av akut undernäring. Unicef skriver att dessa en miljon barn kan vara döda inom några månader om de inte får tillräckligt med mat. Enligt Sida är krisen i Sahel lik den på Afrikas horn.

Detta är illa nog, men för att göra det hela värre kan biståndsorganisationer i nuläget inte göra tillräckligt för att bemöta behoven. Detta beror på att

  1. Väldigt få känner till hungerkrisen, och
  2. Väldigt få ger därmed pengar till organisationer som bekämpar den.
Därför ber jag dig om två saker: (1) sprid vidare information om hungerkrisen och (2) ge och samla in pengar till katastrofarbetet. Allt du behöver veta kommer finnas på den här sidan.

1. Sprid information

Unicef är mycket besvikna på den bristfälliga medierapporteringen och har därför dragit igång kampanjen #sahelNOW som syftar till att fånga medias uppmärksamhet genom att först sprida frågan visa sociala medier. Här finns fyra tips på hur man på olika sätt kan sprida uppmärksamhet om katastrofen. Sprid också den här sidan, delningsknappar finns längs ned, där kommentarsfältet börjar.

Vi måste även uppmana media att skriva om detta! Skicka följande brev till:

nyheter@aftonbladet.se, gun.andersson@arenagruppen.se, redaktionen@arbetarbladet.se, redaktionen@arbetaren.se, nyhetschef@blt.se , nyhetschef@bohuslanningen.se, bt.red@daltid.se, redaktionen@bt.se, redaktionen@dagen.se, red@da.se, redaktion@daladem.se, redaktionen@dn.se , ekot@sr.se, admin@eukritik.se, redaktionen@expressen.se, 72023@dt.se, red@flamman.se, webmaster@folket.se, red@fib.se, gefle.dagblad@gd.se, redaktion@gotlandsallehanda.se, redaktionen@gp.se, redaktionen@hallandsposten.se, redaktionen@hd.se, intis@internationalen.se, martin.lindblom@lotidningen.se, redaktionen@metro.se, redaktionen@miljomagasinet.se, mt@motalatidning.se, na@nerikes.se, redaktionen@nt.se, redaktionen@nsd.se, nlt.red@daltid.se, redaktionen@nwt.se, red@proletaren.se, redaktionen@sla.se, redaktionen@skd.se, lanestrand@telia.com, nyhet.red@smp.se, red@stockholmsfria.nu, tips@fria.nu, nyhetschef@st.nu, nyheter@svd.se, nyhetsred@sydsvenskan.se, tips@allehanda.se, nyhet@corren.se, redaktionen@op.se

Skriv om att en miljon barn håller på att dö i Sahel!

Hej!

Jag är mycket bekymrad över att Unicef tvingades dra igång kampanjen #sahelNOW som uppmärksammar den humanitära krisen i Sahel för att ”[m]edierna [inte] rapporterar… om den här katastrofen”, vilket har lett till att ”omvärldens reaktioner har uteblivit” när organisationen begärt pengar för att åtgärda hungerkrisen, se http://blog.unicef.se/2012/04/03/katastroflarm-vi-hinner-fortfarande-radda-manga-barns-liv-i-sahel/. The Guardian rapporterade den 9 mars att enligt FN riskerar 13 miljoner människor i Sahel att drabbas av hunger, varav 10 miljoner redan är drabbade av bristande livsmedelssäkerhet och varav en miljon barn hotas av akut undernäring, se http://www.guardian.co.uk/global-development/2012/mar/09/urgent-action-sahel-humanitarian-emergecny. Unicef skriver att dessa en miljon barn kan vara döda inom några månader om de inte får tillräckligt med mat.

Visserligen har katastrofen uppmärksammats i media litegrann, inte minst i samband med de politiska oroligheterna i Mali. Men enligt bland andra Unicef är det alltså på tok för lite uppmärksamhet i proportion till katastrofens omfattning. Sida varnade redan i december för att situationen i Sahel liknar den som var på Afrikas horn, se http://www.sida.se/Svenska/Kontakta-oss/For-medier/Pressmeddelanden/Arkiv-2011/Pressmeddelanden-2011/Sida-gar-in-med-stort-stod-efter-varningar-om-matbrist-i-Sahelomradet/. Jag tror ni själva är medvetna om att ni inte behandlat krisen i Sahel som om den liknade Afrikas horn.

Min önskan är att ni kraftigt uppmärksammar kampanjen #sahelNOW, bra utgångspunkter för detta finns här: http://www.unicefusa.org/news/news-from-the-field/unicef-is-raising-funds-sahel.html och http://edition.cnn.com/2012/04/03/world/africa/unicef-sahel-campaign/, och att ni sedan noga följer situationen i Sahel och informerar allmänheten om katastrofens omfattning och hur man kan hjälpa till. Använd den makt ni har som informationsspridare till att lindra nöd och rädda liv.

Med vänlig hälsning,

[ditt namn]

2. Skänk pengar

SVT skrev redan i början av mars att FN:s vädjan om fem miljarder kronor för att förhindra katastrofen då bara hade uppfyllts till en femtedel, och sedan dess har inte mycket hänt. Tre veckor senare uttalade sig David Gressly på Unicef: ”Stödet räcker inte till i den takten som behoven uppkommer. Vi räknar idag med en miljon barn i akut behov av hjälp men det kan i värsta fall bli så många som en och en halv miljon.” Det behövs alltså mycket pengar, och de behövs snabbt. Nedan följer information om tre seriösa biståndsorganisationer som är verksamma i Sahel. Skär ned på konsumtion av onödiga saker såsom lyx, underhållning och skönhetsprodukter så att du kan hjälpa dem lindra nöd och rädda liv.

UNICEF

Moustapha med sin mamma. Foto: Chris Tidey, Unicef

Moustapha med sin mamma. Foto: Chris Tidey, Unicef

Moustapha är bara två och ett halvt år. Han behandlas på ett UNICEF-finansierat näringscenter i Tchad. Han är ett av de barn i Sahel som riskerar att dö av akut undernäring.

Över en miljon barn i Sahelområdet i Västafrika saknar tillräckligt med mat och riskerar att dö inom några månader.

UNICEF varnade i mitten av mars för att det snart är för sent att avvärja en svältkatastrof i området. Men omvärldens reaktioner har uteblivit och därför går flera UNICEF-kontor ihop och gör en gemensam vädjan om ökat stöd och ökad uppmärksamhet.

Vad gör UNICEF?
Vi finns på plats i alla berörda länder. Vi gör så mycket vi kan för att hjälpa till. Vår personal och våra samarbetsorganisationer är på plats i hela området och ser till att familjer och barn får ekonomiska matbidrag, förnödenheter och vård.

Sahelregionen

Sahelregionen

Du kan rädda barns liv!
Det kostar 690 kronor att behandla ett undernärt barn i Sahel. Behandlingen varar i ungefär 60 dagar och består av näringsrik mat och mjölk, vitaminer och antibiotika.

Bara 50 kronor räcker till 13 påsar näringsrik nötkräm mot undernäringeller 29 påsar vätskeersättning. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn i Västafrika.

Ge ditt bidrag nu och rädda barns liv. Gå in på http://unicef.se/katastrof och ge valfri gåva eller SMS:a LIV100 till 72900 (för att ge 100 kr).

Röda korset

Röda Korsets frivilliga mäter överarmens omkrets på ett barn i Mauretanien för att bedöma graden av undernäring. Foto: Nathalie Bonvin/IFRC

Röda Korsets frivilliga mäter överarmens omkrets på ett barn i Mauretanien för att bedöma graden av undernäring. Foto: Nathalie Bonvin/IFRC

Läget börjar nu bli kritiskt i Sahelområdet i Västafrika som drabbats av torka och hunger. Röda Korset varnar för att hjälpen måste komma nu – genast – om en hungerkatastrof ska kunna förhindras. 

Miljoner människor hotas nu av matbrist i Niger, Tchad, Mali, Mauretanien, Nigeria, Burkina Faso, och norra Senegal. En ovanligt tuff torkperiod, brist på efterföljande regn och angrepp av gräshoppor och andra insekter har gjort att skördarna har slagit fel. Det råder brist på både utsäde och foder till boskapen, och människor plågas redan nu av hunger.

[…] När Västafrika drabbades av torka år 2004 räknade FN ut att för 1 dollar kunde man förhindra att ett barn blev undernärt, medan det kostade 80 dollar per dag att behandla ett redan undernärt barn. Tiden rinner snart ut om vi ska kunna förhindra svältkatastrofen. Vi kan inte stillasittande låta det hända. Men behoven är stora, och vi behöver din hjälp. […]

Titta gärna på en intervju från SVT:s morgonsoffa den 12 mars 2012 där Svenska Röda Korsets katastrofsamordnare Theresia Lyshöj Landiech berättade om sin resa till Niger veckan desförinnan och om situationen där. Klicka här för att se intervjun.

Vad gör Röda Korset?

Rödakorsrörelsen arbetar nu intensivt för att förhindra hungerkatastrofen med fokus både på akuta insatser och på långsiktiga lösningar. I första hand inriktas hjälpen på mat, sjukvård, utsäde, latriner och myggnät mot malaria.

  • För 400 kr kan vi hjälpa ett undernärt barn
  • För 2 000 kr kan vi hjälpa ett allvarligt undernärt och sjukt barn
  • För 2000 kr kan vi hjälpa en familj i fyra månader med mat och utsäde
  • 1 kg mat (hirs) kostar 3,50 kr
  • 1 kg bra utsäde kostar 5 kr
  • Ett myggnät kostar 40 kr
  • En latrin kostar 1 300 kr

Vi arbetar samtidigt också med att väcka omvärlden inför de stora behov som finns – innan svältkatastrofen är ett faktum.

Vill du ge ditt stöd?

Insamlingsbössa frilagd att användas vid

Stöd vår insamling till Västafrika. Stort tack för din gåva!

  • Skänk din gåva on line via hemsidan
  • Skänk via plus- eller bankgiro:
    – Plusgiro 900 800-4, märk din gåva: ”Hunger”
    – Bankgiro 900-8004, märk din gåva: ”Hunger”
  • Sms:a AKUT HUNGER till 72 900 så skänker du 100 kr.

ActionAid

Sahelregionen i Västafrika har drabbats av akut matbrist till följd av torka och skördar som slagit fel.

Uteblivet regn och dåliga skördar i kombination med extremt höga matpriser har nu lett till akut matbrist – 1 miljon barn riskerar undernäring. Hårdast drabbat är Gambia.

FN estimerar att över 700 000 människor i Gambia, 45 % av befolkningen har drabbats och nu går hungriga. Situationen förväntas också förvärras inom de kommande månaderna eftersom vattenbrist för både människor och djur kommer att göra den redan svåra situationen ännu värre.

Foto: ActionAid

Foto: ActionAid

Ditt bidrag kan hjälpa oss att dela ut nödhjälp i form av mat, vatten och utsäde samt hjälpa de drabbade att förbereda sig så att de överlever och inte blir beroende av akuthjälp.

Var snäll och ge vad du kan nu och hjälp oss att förhindra en hungerkatastrof!

Stort tack för din gåva!

ActionAid Sverige

Annonser
februari 21, 2012

De livsfarliga biståndsorganisationerna

av Micael Grenholm
Gunilla Carlsson

Gunilla Carlsson

Det pågår en nedtystning av ickestatliga organisationer (NGOs) i biståndsdebatten. För två år sedan skar Sida under biståndsminister Gunilla Carlssons ledning ned på biståndsorganisationers informationsbidrag med otroliga 60 % på ett år. Omedelbart fick NGO:s med Sidastöd skära ned stora mängder av sin opinionsverksamhet, och NGO:s som uteslutande sysslar med denna form av verksamhet – som t.ex. Swedwatch som undersöker hur svenska företag bryter mot mänskliga rättigheter i fattiga länder – hotades av konkurs.

Det är ingen nyhet att de flesta av dessa NGO:s är kritiska till hur biståndsministern sköter sitt uppdrag, och det är ju knappast av ekonomiska skäl eftersom de får så stor del av sin finansiering från Sida – det är för att de bryr sig om de fattiga och ser vilka behov som finns. Denna kritik är ett störande inslag för Carlssons ”biståndsförnyelse” och hennes strävan att göra alla biståndskritiker inom hennes parti tillfredsställda. Så nedtystningen av biståndsorganisationerna fortsätter. Magnus Walan från Diakonia skrev idag på Facebook:

2003 sa riksdagens utrikesutskott att folkrörelsernas ”opinionsarbete” med att vara röst för människor runt om i världen för att verka för en samstämmig politik var mkt viktig. Nu får vi inte ens ha beslutsfattare som målgrupp (lobbying) och nästa steg sägs vara att vi inte får bedriva ”propaganda” med Sida medel. Vem avgör vad som är propaganda och ”kontroversiellt”? Är det bara de okontroversiella och de som tycker som regeringen som skall finansieras? Märklig hållning av de som säger sig främja dialog och mångfald. Men det kanske är det som är ”pratbiståndet” som skall minska?

Ja, kanske var Carlssons utspel om att det är för mycket prat i svenskt bistånd i P1:s lördagsintervju ännu ett försök att tysta ned de NGO:s som är kritiska till henne. Och paradoxalt nog är det just civilsamhället man vill stötta i mottagarländerna, inte minst för att slippa gå via den förhatliga staten som Carlsson vill sluta stödja genom att upphäva svenskt budgetstöd. Det som i utlandet är demokratibistånd – ett av Sidas tre prioriteringsområden – är i Sverige statligt understödd propaganda som ska avvecklas. Någon som har tänkt på att även politiska förbund får statliga pengar för att bedriva opinion?

Detta är en oroande utveckling, och för att kämpa emot detta och stödja yttrandefrihet och demokrati publicerar jag härmed några utdrag från vad biståndsorganisationer skrivit i debatten efter Carlssons utspel i P1. För en mer omfattande redogörelse av denna debatt, se Tove Silveiras blogg.

Annica Sohlström

Annica Sohlström

Annica Sohlström, generalsekreterare på Forum Syd, skriver på Newsmill:

Carlsson menar att biståndet bör finansiera fler spisar så att kvinnor slipper andas in farlig rök när de lagar mat. Detta är naturligtvis viktigt. Men frågan är om inte biståndet gör mer skillnad när det stöttar kvinnors och mäns organisering för jämställdhet och deltagande i lokalsamhället. När människor går samman för att utkräva sina rättigheter kan de ta sig ur fattigdom. Det är också ett sätt att långsiktigt minska beroendet av biståndet.

Forum Syd arbetar med bistånd på det här sättet. Vi stöttar människors organisering för att utkräva demokrati och rätt till hälsa, mat, utbildning, ren miljö med mera. 

Sohlström skriver också tillsammans med Gabi Björnsson, generalsekreterare Afrikagrupperna, och Annika Jacobsson, kampanjchef Action Aid, i Svenska Dagbladet:

…varje år försvinner upp till 8000–9000 miljarder kronor från utvecklingsländer till rika länder eller skatteparadis. Detta är mer än tio gånger så mycket pengar som hela det internationella biståndet. […]

Rapporten Bringing the billions back från Forum Syd visar att korruption av individer bara utgör 3 till 5 procent av den olagliga kapitalflykten från utvecklingsländer. Huvudaktörer i denna verksamhet är istället multinationella företag som strävar efter att till varje pris undvika beskattning. Ett exempel från Action Aid är det multinationella företaget African PanAfrica Energy som har fört ut över 100 miljoner i obeskattade vinster från Tanzania till skalbolag i skatteparadis. En summa som motsvarar 175 000 barns skolgång under ett år. I detta bolag har den svenska regeringen investerat 90 miljoner kronor genom investeringsfonden Swedfund.

Diakonias Magnus Walan fick uttala sig i Ekot efter Carlssons utspel angående budgetstödet (som Carlsson alltså vill avveckla):

– Budgetstödet innebär ju att man har system där man också ställer krav på att det ska finnas öppenhet. Inte bara i biståndets budget, utan i den nationella budgeten, säger Magnus Walan.

– Våra partners i till exempel Mocambique säger att det innebär att vi kan få insyn och påverka och kolla att pengarna hamnar rätt i länderna; inte bara biståndet utan den nationella ekonomin.

Bo Forsberg

Bo Forsberg

Och avslutningsvis skriver Diakonias generalsekreterare Bo Forsberg på Diakoniablogg.se:

I regeringens nya strategi för civila samhället i biståndet från 2007 nämns många bra saker, som att Sverige ska stödja ”röstbärare” i länder med fattigdom och förtryck för att stödja dem för att ställa beslutsfattare till ansvar. Men samtidigt ger den svenska regeringen instruktioner till Sida om att vi inte längre får använda biståndsbudgetens informationsanslag till att samtala med beslutsfattare om vapenexport till diktaturer som motverkar demokratibiståndet. Eller prata med beslutsfattare om den klimatpolitik som bidrar till torka i Afrika.

Vi får endast lyfta frågor om problem i utvecklingsländerna och om biståndets resultat. Samtidigt halverades informationsanslaget. En av alliansregeringens biståndsansvariga skrev i en debattartikel att pengarna behövdes till ”barnen i Haiti istället för att gå till flotta kontor och glassiga broschyrer från biståndsorganisationer”.

Min fråga är: Vad kommer hända med svenskt bistånd om dessa röster tystas ned ännu mer?

Media om biståndsorganisationer: Dagen, Dagen.