Fattiga kvinnor drabbas hårdast av vår klimatpassivitet

av Micael Grenholm

ActionAid skriver på sin väldigt fina blogg Klimat och fattigdom:

Att klimatförändringarna slår hårt mot världens fattiga kommer inte som någon nyhet för läsare av den här bloggen.  Larmrapporterna om minskad mattillgång på grund av torka, översvämningar och kortare växtperioder har avlöst varandra de senaste åren, och självklart drabbas de som har minst marginaler värst.

COP17 är bara drygt två veckor bort. Att man når fram till ett bra klimatavtal under mötet är helt avgörande för vår framtid. Man måste lösa både frågan om utsläppsminskningar och vem som ska betala för konsekvenserna, när och hur pengarna ska levereras.

ActionAid menar att världens ledare måste ta hänsyn till att kvinnor och flickor drabbas särskilt hårt. Annars riskerar åtgärderna som genomförs för att anpassa samhällen till det förändrade klimatet att missa just de som har de största behoven. Mer pengar måste till för att betala för klimatanpassningen i fattiga länder och fattiga kvinnor måste sättas i fokus för detta klimatarbete.

Tio skäl till varför kvinnor riskerar att få stå för klimatnotan:

1 ) Kvinnor är fattigast. Det är de fattigaste och mest sårbara som alltid drabbas värst vid torka, översvämningar och stormar. I dag är 70 procent av världens fattiga kvinnor och flickor. Det är de som får bära konsekvenserna av klimatförändringarna.

2 )Det är kvinnor som är ansvariga för familjens matförsörjning. Därför är de mer beroende av de naturresurser som hotas av klimatförändringar. I södra Afrika är till exempel kvinnor ansvariga för 75 procent av matproduktionen.  Kvinnor har sämre förutsättningar för att investera och anpassa jordbruket till klimatförändringarna, eftersom de på grund av diskriminering har svårare att få lån och tillgång till teknologi och utsäde.

3 ) Kvinnorna tar hand om de sjuka. När vatten- och värmerelaterade sjukdomar ökar på grund klimatförändringarna ökar det också arbetsbördan för kvinnorna. Det innebär att de får mindre tid till att odla mat och försörja sig.

4 ) Kvinnors arbetsbörda i hushållet ökar. När skördarna minskar och vattenkällor sinar ökar kvinnors arbetsbörda, vilket minskar deras möjligheter att arbeta utanför hemmet eller utbilda sig. Allt mer tid går åt till att hämta vatten.

5 ) Kvinnor har sämre tillgång till vård. I koldioxidutsläppens spår menar Världshälsoorganisationen att smittoperioderna för insektsburna sjukdomar som till exempel malaria kommer att förlängas.  Eftersom kvinnor har sämre tillgång till vård, bland annat på grund av fattigdom och diskriminering, drabbar sjukdomarna dem hårdare.

6 ) Diskriminering leder till döden vid naturkatastrofer. I samband med översvämningar i Bangladesh 1991 då 140 000 personer dog var det fyra gånger fler kvinnor än män som drabbades. Varningar om katastrofen spreds framför allt av män till andra män men sällan vidare till resten av familjen. Många kvinnor tilläts inte heller att lämna hemmet själva, vilket gjorde att de inte själva kunde sätta sig i säkerhet. Liksom i flera andra asiatiska länder kan många kvinnor i Bangladesh inte simma.

7 ) Flickor måste hjälpa till mer hemma istället för att gå i skolan. Klimatförändringarna innebär ökad arbetsbörda för redan fattiga familjer. Det gör att flickor i allt större utsträckning får vara hemma istället för att gå till skolan. Familjer som inte har råd att låta alla sina barn gå i skolan, prioriterar oftast sönerna.

8 ) Kvinnor får inte vara med och fatta beslut. Både på grund av diskriminering och arbetsbörda tillåts kvinnor i mindre utsträckning att vara med och fatta beslut. Det innebär att kvinnors verklighet och problem som uppstår på grund av klimatförändringarna riskerar att förbises i processer som påverkar deras liv och möjligheter att ta sig ur fattigdomen.

9 ) Pengar som behövs för att ta kvinnor och flickor ur fattigdom riskerar att användas till att minska effekterna av den rika världens utsläpp. Den svenska regeringen tar stora resurser från biståndsbudgeten för att finansiera sina internationella klimatåtaganden, trots att man internationellt har kommit överens om att förorenaren ska betala och att pengarna ska vara nya och additionella.

10 ) I många länder saknar kvinnor äganderätt. Trots att kvinnorna ofta är de som ska se till att familjen får mat saknar de i många länder rätten till odlingsland. Det gör det svårt för kvinnorna att anpassa jordbruket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: