Matpriserna slår i taket

av Micael Grenholm

Maud Johansson har skrivit följande intressanta artikel som finns att läsa på Forum Syds hemsida. (Klicka här om du vill ha Forum Syds nyhetsbrev).

Världsmarknadspriserna på livsmedel är nu lika höga som de var under krisen 2008. Orsakerna till det är omdebatterade, men fler och fler menar att prisökningarna pekar mot ett trendbrott.

Den senaste tiden har världsmarknadspriserna på många matvaror skjutit i höjden igen. Bland annat nästan fördubblades vetepriset under andra halvåret 2010. I december var matpriserna i genomsnitt lika höga som under matpriskrisen 2008. Stora protester mot de högre matpriserna genomfördes bland annat i Nordafrika och var troligen en av startpunkterna till det som sedan utvecklades till mer allmänna krav på demokrati och rättvisa. Över hela världen har fattiga stadsbor i länder som är importberoende drabbats.

De flesta som debatterar frågan är överens om två saker:
1. Att ökade priser inte enbart behöver vara dåligt. Prisökningarna har skett över hela linjen även på sådana tropiska grödor som traditionellt exporteras från fattiga länder. Beräkningar pekar på att en del utvecklingsländer totalt sett tjänar på prisökningarna. I den mån pengarna når fram till bonden och kan förbättra hans/hennes alltför ofta underbetalda arbete är det förstås bra. Ökade priser kan också i en del fall stimulera en ökad produktion. Dock reses många varningsflaggor om att prisökningen i alltför liten grad når fram till producenten, i alla fall inte den småskaliga bonden, utan stannar hos mellanhänderna och företagen som köper och säljer. Cargill, ett av de största företagen inom handel med spannmål och insatsvaror, tredubblade t ex sin vinst för det sista kvartalet 2010 jämfört med samma period året innan.
 
2. Att de kraftigt ökade priserna inte beror på en utan flera anledningar. Hur dessa anledningar sedan viktas gör man dock olika analyser av. Några av de orsaker som oftast nämns är;
– Ett minskat utbud av spannmål på världsmarknaden beroende bland annat på dåliga skördar 2010 i Ryssland och Ukraina p g a torka/bränder och i Australien p g a översvämningar. Veteproduktionen föll 2010 med ca 4 % jämfört med året innan. Denna minskning av spannmål som kom ut på marknaden förstärktes sedan av att t ex Ryssland/Ukraina införde exportrestriktioner för att säkra sin egen matförsörjning.
– Att priserna påverkats av att detta minskade utbud kombineras med ökad efterfrågan (delvis genom subventioner) bland annat på majs och socker för etanolproduktion.
– Att ökade oljepriser påverkar matpriserna, bland annat eftersom en stor del av världens jordbruksproduktion är helt beroende av fossila bränslen.

Omdiskuterat är hur mycket spekulationen i mat/råvaror har påverkat priserna. Klart är i alla fall att mängden pengar som flutit in på råvarubörsen ökat och att fler och fler varnar för problematiken kring kortsiktigt kapital som snabbt flyter in och ut och gör priserna instabila.

Lika omdiskuterat är vad som bör göras. Naturligtvis måste det på kort sikt handla om olika stödprogram för de som inte får tillräckligt att äta – redan före den senaste matkrisen ökade hungern i världen, fler personer än någonsin tidigare saknade säker tillgång till mat.

Många diskuterar nu möjligheter att skärpa reglerna kring matspekulation, bland annat har Sarkozy utfäst att frågan ska komma upp under Frankrikes ordförandeskap i G20 – i april planeras ett möte specifikt för jordbruksministrarna i G20. Rysslands exportstopp liksom de olika subventionerna på etanol är också omdiskuterade frågor.

Fler och fler menar också att det håller på att ske ett slags trendbrott när det gäller användandet av naturresurser. Även om priserna fortsätter att gå upp och ner beroende på skördarna pekar en del på att de kommer att vara fortsatt högre än tidigare. Det produceras fortfarande mycket mer mat än vad som skulle behövas för att föda jordens befolkning. Men, det går inte längre att bara köra på som tidigare och sikta på att odla upp ny jord och fortsätta ’industrialisera’ jordbruket i allt högre grad där så ännu inte har skett. Detta menar bland annat IAASTD (International Assessment of Agricultural Knowledge, Science and Technology for Development), en omfattande rapport som tagits fram av UNDP, Världsbanken m.fl. Konkurrensen om naturresurserna ökar enligt denna, och förbrukningen av naturresurserna, inkl. vatten, kommer att ”slå i taket”. Påverkan av klimatförändringar blir också hela tiden större. Istället måste satsningarna gå till en ökning av långsiktigt ekologiskt hållbar matproduktion och förhindrande av klimatrelaterade problem.

Maud Johansson

>>På den intressanta sajten ’Triple Crisis’ finns många intressanta artiklar kring ämnet, bland annat: http://triplecrisis.com/frenzy-in-food-markets/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: